Som en gammal isbelupen drake ligger Jkeln tung Och vitgrnraggig nedfr branten mellan tvenne toppar Stjrten lindad runtom hgsta Spetsen, buken spnd och stinn I fjllets kittel, ryggen krnt av mittmornens s, Svart och knglig
Ner mot daln han strcker lngsmal nos med rynkigt Skinn till lppar, vita tnder grina dr imellan, Genom Jkelportens svarta hl rinner ur hans Gap en lerig strm Taggig kam p hjssan, mrka grumligt grngr gen - Stelt han stirrar ver dalen ner, Trycker nosen vdrar mot Marken mellan tassarna vars mrka klor Skymta fram ur vt smutsgr ragg
Smvxt ttling av sin jttestamfar, istidsdraken, Fader Jkul sjlv - han som strckte stjrten upp Mot polen ramarna mot blockberg och ural, Han som ver fjll och sltter vrkte sig, Krlande och vltrande
Han som fyllde hav och sjar, Rev med klorna rispor I de hrda hllar Gnagde klipporna och pressade Bergen samman med sin tyngd
Ham som skvlade och lade de sagoskogar, Grna paradis, blste med iskall andedrkt bort Allt som levde, blommande och lyste
Нравится песня? Расскажи о ней друзьям:
Прямая ссылка на текст песни Jokeln: http://musworld.ru/music/eng/121/1/704.html